Wiqtor - Mitt liv är ditt liv! -

Annars är det lungt

2010-09-25 @ 16:59:07 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

För allas gemensamma trevnad

Det var kallt och drog på golvet. Ändå var fönstret öppet och i björkgrenarna utanför flög en rödhake. Ingen visste varför TV:apparaten stod och surrade på låg volym.

- Jag hör inte va som sägs!, sa Ivar, 82 år.

- Väsnas inte! Jag kan ju inte höra vad de säg!, sa Enar, 74 år som satt bredvid.

Ja, tiden gick långsamt på servicehuset och när inte TV:n stod på så spelades det patiens och bingo i caféterian.

Denna sommar hade dessutom något stort hänt för de gamla.

I sällskapsrummet (samma lokal som cafét) hade en bonad i rött tyg hängts upp.

På väggen ovanför trappan som ledde ner i källaren stod med vita bokstäver följande:

Kaffet kallnade långsamt

när alla ville gå

utom Berit som satt och väntade på påtår

Som hade suttit länge

och spelat Bingo

Och nu var det dags för en eftermiddagslur

Berit hon var gammal

men i sinnet var hon ung

så hon gick inte upp på sitt rum

Efter fjorton koppar slätt

var hon ändå inte mätt

Så uppe på balkongen

börjar denna sången:

2010-07-21 @ 00:26:49 Permalink Plant Kommentarer (2) Trackbacks ()

en af fetma dör och sju af svält

HÄR ÄR JAG

2010-07-11 @ 23:29:40 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Så han brände upp majstången i renaste protest

2010-07-08 @ 00:20:10 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Noak, bakom kulissen

Där inne sjung en gubbe

som hette Jeffery Lee

2010-06-25 @ 00:18:31 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Det är bara genom dimmor som jag går

Kolla killen:

2010-06-23 @ 23:50:30 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Nu skrotar någon i källarn

Det är en solig dag i Juni. Ingen har kastat av sig sin kavaj än, eller spottat ut snuset för den delen heller. Däremot har jag köpt en studentkavaj. Sen hittade jag Daniel liggandes i ett badkar på storgatan, och tillsammans cyklade vi runt norra Alnön. Bensträckningar och ichiasfeber stoppade oss inte. Det var bra.

2010-05-31 @ 18:07:28 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

GRÖT

Socken/stad: Alnö By/kvarter: Ankarsvik

Lovsång till Vårgårda havregryn

I skogen man kaffe ock kålbullar spisar.
Fast hälsan blir dålig, ock kroppen så svag,
men "Vårgårda havregryn", allmänt man prisar
av den ökas krafterna för varje dag.
Besvären ej ställa sig något i vägen,
ock priset, så billigt, "du vore ett nöt"
om längre du stode ock vore förlägen
att koka en Vårgårda havregrynsgröt.

Skriven i Skogen 1912.

http://murberget.se/upptack/minnespost.aspx?regnr=4981

2010-05-14 @ 13:57:54 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Pollenanalys

I övrigt trummar livet på med morgon, eftermiddag och middag. Våren är här och knackar på farstun. Jag öppnade för längesen och det enda jag fick var en dos pollen. Men vad gör det? Jag och lilla bror gjorde en skogsinventering igår och upptäckte att bävrarna har (åter?)vänt till Alnösundet och strandpromenaden. Det tyckte jag var märkligt. Ännu märkligare är att torpet står kvar efter en bister vinter.

2010-05-10 @ 22:35:11 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vilka festligheter

Såhär kunde det ha sett ut på 100årskalaset igår

2010-05-02 @ 13:41:50 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Om sommaren

2010-04-19 @ 22:31:31 Permalink Plant Kommentarer (2) Trackbacks ()

Björnrädslan

http://www.sn24.se/nyheter/oroliga-obor-kallar-till-mote-om-en-vaxande-bjornstam

Begärde skyddsjakt
I somras duggade björnrapporterna tätt på Alnö och den 31 augusti fälldes en björnhane vid Säter. Året innan sköts en 170 kilo tung björnhane på Rödön utanför Alnö.
– I höstas tordes folk inte gå ut i skogen för att plocka svamp och bär av rädsla för björnarna. Jag begärde skyddsjakt men fick avslag av länsstyrelsen och överklagade då till Naturvårdsverket, säger Kjell Jacobsson.
Länsstyrelsen fick under hösten ta emot många samtal från oroliga alnöbor som ville ha svar på frågor om björnarna och nu kommer möjligheten att finnas för alla som vill ställa frågor. Mötet i Vibackehusets aula är öppet för alla.

OSV...

2010-04-18 @ 22:01:46 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Våren löser sitt hår

För allas trevnad kan jag upplysa om att Birger Jarl just släppt två nya låtar på VåranSpace

www.myspace.com/birgerjarlmusic

2010-04-07 @ 00:09:26 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Räbbmobarnets Klagan (Birger Jarls utkast)

Nu sitter jag i lekparken

och sjunger om en gammal vän

som jag kände för längesen

KÖR: Född att vara räbbmobarn

född att vara räbbmobarn

Han och bästa polarn

hasade iväg till skolan

De möttes av ett stort grått skägg

och där så fick de lära sig

Att dom föddes till små räbbmobarn

de föddes till små räbbmobarn

och dom sjöng:

Dang di dang...

Utan skor och utan stil

levde dom i harmoni

med röda husens tegeldoft

och reglerna dom själv satt opp

När mamma skriker nu är det mat

kommer alla pojkaaaaaaaaaaaar

Korv och makaroner

på gula balkogen!

På räbbmogatan finns det många barn

som kan sjunga denna sång än idag:

Kör: FÖDD ATT VARA RÄBBMOBARN!

FÖDD ATT VARA RÄBBMOBARN!

DANG DI DANG...

Men turen den var med mej

så jag flyttade därifrån för längesen

tog med mig alla möbler in till stan

så nu är jag inte längre något Räbbmobarn

Dang di dang...

OSV i all oändlighet...

2010-03-27 @ 00:26:32 Permalink Plant Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ett kärt återseende

En man i sina bästa dagar fyller 20 år idag. Han heter Daniel och till (H)ans minne ska jag dikta ihop nästa stycke diktkonst:

Grenverket i trädet hade med solens hjälp vänt sig mot himmelen för att med öppna armar välkomna småfåglarna. Bäckens vatten porlade lika lätt och rent som det gjort förra våren. Se nu! I ett hål ur jorden krypa de opp! Gråa vargungar skakar av sig resterna av vinterns köld och näbbmusen under granens skyddande grenar hittar sommarens stigar igen.

Dörren slogs igen och där stod han igen. Hemkommen från en lång resa som tagit honom ner till hemlandets ölklubbar, sädesfält och barndomens minnen. Det kändes som ett liv på resande fot äntligen tagit sin ände, och nu när han möttes av den välkomnande doften av sitt hem, kunde han inte låta bli att fälla en salt tår för det hela. Jordkällaren låg kvar där den var när han åkte, och ute sjöng lärkan vårens första trevande toner. Roel gick in i köket och satte på spisen för att bereda en rejäl en, ett kaffekok. Konstigt tyckte han att det var, då han suttit vid det vitmålade köksbordet ett tag. Konstigt, att Europa går så fort, att kontinenten lever, andas, pulserar och stångas med sig själv, och samtidigt syns inga spår av den sortens tid här vid torpet. Tiden här verkade som en gammal kyrkklocka, trögt gående i samma takt som vinterisen spricker och höstens gulnade blad faller till marken.

Barndomen. Ett hem fyllt av kärlek. Gosskören han sjungit i. Lekarna de lekte på loven. Allt hade försvunnit i ett ekande miserabelt ögonblick. Vart den kom ifrån hade han ingen aning, mjölkbudet, potatisen eller var det själva djävulen som slagit sin långa svans kring gården han bott på?

Roel mindes så väl vad de ätit den kvällen. Mamma hade stekt inlagd bratwurst till alla 5 pojkarna. Far muttrade vid den öppna spisen, och muttrade far - då var han hungrig. Efter middagen sjönk de alla ihop i små högar. Sjukdomen hade tagit dem allihop - men kvar där i livet stod nu den yngste av sönerna. Utmärglad av brist på näring, ty han hade icke tagit en tugga av maten, eftersom Roel till sinnet alltid varit ohungrig. Innan han gick från gården tände den lille pojken ett vedträ och slängde under köksbordet. Bakom honom lämnade han en brinnande gård och en familj, död i kallbrand. Om det var bratwursten som blev den utlösande faktorn i kallbranden, det må de lärda tvista om. Ska sanningen fram fanns betydligt färre lärda i Leipzig vid denna tidpunkt än vad det gör idag.

Men vad kan man göra när hela ens familj försvunnit ner i dödens mörker? Ibland väljer livet sina egna vägar.

Resten av historien kan vi.

Roel tog värvning i armen

Där blev han sjökapten

Skeppet förliste i en tragisk storm

Katastrofen var enorm

Och han spolades i land

På Alnö strand

Roel vaknade ur sina dagdrömmar av att kaffepannan kokade över på spisen. Han steg upp från köksbordet och tog av pannan från spisen. På dörren knackade någon på, så han tog två stycken vita kaffekoppar ur kökshyllan. Han hade inte väntat besök, men ofta hände det att någon kom förbi oannonserat. Ibland var det bara en enkel bärplockare som hittat ut från den stora skogen. Men sedan han lärt sig att bemästra det svenska språket till fullo, hade han också fått många goda vänner på ön, troligtvis var det en av dem. Lukten av nykokt kaffe steg i köket när han hällde upp de två kopparna och bar ut dem i vårluften. De båda vännerna satte sig ner i tystnad och lyssnade till lärkans sång.

Aldrig hade väl livet varit vackrare än såhär.

2010-02-12 @ 19:25:14 Permalink Plant Kommentarer (2) Trackbacks ()

Sådant som småfåglar gör

Faran med att bli statsvetare har jag och Daniel rett ut grundligt. Solen sken när jag vaknade i dag, så jag gick ut och kokade kaffe på tomten. Kaffet var gammalt men solen var varm. Dessutom har jag bakat 4 st surdegslimpor idag, och jag har sådeles gjort mitt dagsarbete idag. Läser klart Fantomerna av Klas Östergren imorgon.

2010-02-07 @ 01:06:18 Permalink Plant Kommentarer (1) Trackbacks ()

Jag lyssnar på Babian nu

Nu när jag skulle börja skriva om Birger Jarls radiospelning kom tanken lämpligt, eftersom jag måste spela in det digitalt så det kan bevaras till kommande generationer. Ibland är en blogg bra att ha. Annars händer väl inte så mycket. Det mesta händer väl kanske på bussen hem från stan, med bakdörrar som inte går igen och reumatiska män med käpp. Fann förra veckan att det är gratis att låna musikfilmer på kulturmagasinet, så jag får väl lov att forstätta med det.

Don´t look back har avverkats under veckan.