Utkast: Varför inte ...

Varför inte skriva lite prosa nu när man ändå är vaken?
När dagarna går så sakta att köttkvarnarna stannar i slakteriet och de snidade tändhattarna flyger av repet.
Aldrig stanna upp eller aldrig börja tveka.
Full fart framåt i maximal fart, 10 kr litern!
För att inte tala om Hans som flyger runt ön i sin "flygardräkt" han trär över huvudet vid varje ledigt tillfälle som dyker upp.



Inte många som vandrar på denna ö vet hur det egentligen gick till när Hovberget bildades. Geologerna med glasögonen långt nere på nästippen hävdar att det var det hela berodde på vulkanisk verksamhet i området. Det hävdar dom alltid. Så fort något nytt dyker upp som dom inte kan förstå med sina små människohjärnor förklarar dom det med "vulkanisk verksamhet i området". Genast är dom där och sätter upp skyltar: "Geologisk Lokal"

 ss

Men jag kommer med tråkiga nyheter för Sten-nissarna - det var inte alls  genom nån simpel vulkanisk verksamhet  som Hovberget bildades. Nej historien om Hovberget är lång och tål att berättas om och om igen.

Ni har säkert som alla andra undrat varifrån Hovberget har fått sitt namn. Är det kungens Hov som bodde här en gång i tiden? I en undanskymd grotta inte långt ifrån jaktstugan? Nej nej, och tacka gudarna för det! Hovberget fick sitt nuvarande namn efter Magnus Hovslagare. Han bodde för väldigt många år sedan längst ute på Raholmens holme. Just där vatten och land möttes. Hovslagare var yrket och till Magnus kom ryttare med deras hästar från hela riket för att få sina hingstar och ston skodda. 1729 när landets härskare beslöt att ersätta grusvägarna med hård-packad-jord-vägar (föregångaren till asfalt) blev Magnus Hovslagare en "busy man". Hovslagar yrket var nästan helt utdött eftersom hästarna klarade sig bra på grusvägarna utan nötskador på hovarna. Men när den nya sortens vägar introducerades händ något fruktansvärt. Hästarnas hovar nöttes till förbannelse ner av det nya väglaget och varende krake som ägde en hästkrake fick stora problem. Som sagt - Magnus fick en jävla massa hästar att sko.



Vad nu detta har med Hovberget vet jag knappt själv, men om man forstätter läsa kan det finnas hopp om en röd tråd.

- Den röda tråden är slut, Magnus, jag behöver mer röd tråd!!, sa Magnus Hovslagares fru Britt-Lisa Sömmerska.
- Det skiter jag väl i kvinna, jag har så många hästar att sko så jag inte får en sömn i blunden!
 
Nu blev Britt-Lisa tjurig och gnällig som hon så ofta brukar när Magnus talar i grova ordalag.
Hon gav Magnus en ond blick och kastade sina syverktyg i brasan, klev upp från gungstolen och skrek i Magnus öra:

- JAG GER MIG AV SKOSLAGAR MAGNUS!! JAG ÄR LESS PÅ DIG OCH DINA HÄSTAR! HÖR DU DET VA? NU GÅR JAG UPP TILL BERGET OCH HITTAR EN REDIG MAN! EN MED KLASS OCH STIL OCH EN SOM INTE LUKTAR HÄSTSKIT!



Men se Magnus Hovslagare lyssnade inte på det örat utan tänkte att "hon är nog tillbaks till middag".

Men Britt-Lisa Sömmerska gav sig av uppmå berget och hon klättrade och klättrade tills hon kom fram till en liten grotta som var så mörk och fylld av mjuk mossa som vore så skön att sova på. Så det gjorde Britt-Lisa och när hon vaknade klättrade hon enträget på uppåt berget. Ty på denna tid var Hovberget så högt att inte ens Klättrar-Stefan inne i byn hade nått toppen. 

Dagarna gick hemma hos Magnus Hovslagare. Runt denna tid var det inte många män som kunde laga sin egen mat så han gick som hungrig där hemma, Magnus. Men han märkte knappt att han var hungrig eftersom han stog i 24/7 med att sko hästar. Men på sjundedagen Britt-Lisa varit borta kurrade det i magen på Magnus. Det kurrade så ohyggligt att Geologerna tappade glasögonen i skalvet och började nämna ord som "jordskalv" "geologisk verksamhet" och "vulkanen har vaknat till liv". Men se så var icke fallet, ty nu var Magnus Hovslagare riktigt hungrig. Han bestämde sig bestämt för att hämta hem sin fru som flytt uppåt berget. Hon skulle få laga pitepalt så hon inte visste någon annan maträtt.

Han begav sig ut uppåt berget och han var så bestämd i stegen att han på något sätt lyckades nå toppen av beget innan Midnatt. Där uppe var luften tunn som tunnpankaka och han hittade knappt sin anda. Han såg sig omkring och ropade ett par gånger efter Britt-Lisa men det enda svar han fick var ekot av sin egen röst. Han suckade högt och gick med bestämda steg ner för berget igen. Så när han gått i någen timme hörde han ett ofantligt jämmer. Han sprang mot jämmret och såg till sin förvåning att det kom ifrån en mörk grotta. Han tände ett stearinljus som han haft med sig under vandringen och klev in i grottan. Som du vet så hittade han där sin egen runda fru - Britt-Lisa Sömmerska liggandes på den mjuka mossen, jämrandes och halvdöd. En stor sten lossnade från hans hjärta. Han slängde upp Britt-Lisa på ryggen och forstatte vandringen nerför berget..



När han närmade sig foten av berget hörde han ett jubel och människor som skrattade och sorlade. Döm av hans förvåning när han kom närmare och såg att de applåderade och höll upp plakat, gjorda i björknäver där han hyllades som en kung. Klättrar-Kalle sprang fram till honom, föll ner på knä och kysste hans fötter. Magnus visste inte vad han skulle tro. Just då klev borgmästaren fram med en gammaldags megafon gjord av urinblåsan på en bäver och höll tal:

"Aldrig trodde jag i mina vildaste fantasier att denna dag skulle komma. Du, Magnus Hovslagare är den första människan som har bestigit berget! Som en hyllning till dig och för att framtida generationer Alnöbor ska komma ihåg ditt stora hjältemod döper jag härmed berget till Alnö Hov-Berg. Eller som det i folkmun kommer att kallas: Hovberget.

Nu vaknade Britt-Lisa till liv och kysste Magnus på kinden och sprang hem och gjorde palt till hela Alnöns befolkning. Det nya bergsnamnet firades i dagarna 3 och hela Alnö nu stod hela Alnö stilla, ty alla öbor hade paltkoma i en vecka.



Ja det var så Hovberget fick sitt namn.


Slutet gott, allting gott.

Neil Young at Malahide Castle

Sista låten på koncerten. Jag står framför till höger om kameramannen. Man hör mig skrika och sjunga med ett antal gånger under videon.