Det ringer klockor vid Spikarö Kapell
Han var omtyckt på ön, Torbjörn.
Som de alltid gjorde när någon dött till havs höll befolkningen en liten minnesstund i öns kapell, Spikarö Kapell. Det var en vacker dag och det hade lagt sig en allvarlig men samtidigt uppsluppen stämining över ön. Just som prästen hejdade sig i sitt tal, ty icke skulle han väl kunna säga "Av jord är du kommen, och till jord skall du åter bliva", ty var det icke havet som tagit Torbjörn? Just som prästen kommit på något annat passande att säga hördes ett skrik ifrån sista raden i Kapellet. - "Jag tror icke mina ögon, Torbjörn är tillbaks!". Och sannerligen var han det. Han kom seglandes in i bukten ståendes längst fram i fören. Hans tjocka svarta skägg var lika tjockt och lika svart som det var innan han seglat iväg från ön. Båten var skinande ren och inte en skråma var det där uppi seglet. Präsen prisade gud och alla hurrade och skrattade. Trots sitt tjocka svarta skägg var Torbjörn illa medtagen och just när han steg iland på ön ramlade han ihop till en ynklig liten svart skäggig hög. Några av öborna bar bort honom till hospitalet på ön, och där fick han ligga och kurera sig i två veckor. När han vaknade upp från sin utmattning frågade folket det dom hade undrat över så mycket. Hur hade han kunnat klara sig i 5 dagar ute på havet? Men de fick inget svar. Torbjörn hade inget att säga dem. Han kom helt enkelt inte ihåg. Än idag vet icke öborna hur Torbjörn klarade sig de där 5 dagarna och nätterna ute på det stormiga havet. Somliga säger att han hade seglat rakt ner till självaste Poseidon i bråddjupet, andra att han hittade en öde ö ute till havs, full med utsökta frukter och feta vildsvin. Torbjörn själv visste huru det låg till, att han inte kom ihåg händelseförloppet, det var lögn och inget annat.
Grovsopor och Mattor
Ett huvud utav kork är livsfarligt att ha
En del dom bara tramsar, och märker ingenting
Man måste hålla koll på vad som händer runt omkring!
Du är dum dum dum
Dummi, Dummi Dum!
Klockan hade närmat sig 6 och katten Cous-Cous hade varit ute i det fria hela dagen. Efter kastreringen på hon-katten krävs en rehabiliteringstid på 10 dagar. Det är ju givet. Men nu är det som om hon har ätit upp sig igen. Hon låg där i sin korg och drömde sina kattdrömmar. Familjen hade satt sig till bords för att äta middag. Idag var det sjömansbiff i grytan. De åt under tystnad. Efter att alla hade rensat sina tallrikar sa mor i huset att hon ville se Spanska Flugan som går i Vibackes Aula. Wiqtor tyckte det lät lite roligt så han tackade ja till erbjudandet. Kl 7 började föreställningen och efter den var slut gick de båda belåtet hemmåt.
Lite tidigare just denna dag såg jag på filmen Zeitgeist. Den är uppdelad i 3 delar. Den första behandlar religion, den andra attentatet mot World Trade Center 9/11, och den tredje det amerikanska banksystemet och pengarnas makt. Några teorier som lyftes fram verkar vara lite överdrivna. Det finns konspirationer om att människan aldrig har landat på månen, ty de menar att allt spelades in i en filmstudio (den är inte alls med i filmen). Dock ska jag säga att jag mycket i filmen verkar vettigt och trovärdigt. Filmen finns på både stage6 och på filmens officiella hemsida. Vidare kan jag tipsa om en dokumentärserie jag såg för någon dag sen som heter "Guns, Germs and Steel" med Jared Diamond. Sök på Guns, Germs and Steel på Stage6 så kan du titta.
Vidare vill jag önska god natt och en trevlig vecka till alla som vill ha en trevlig vecka.
Yonder stands the Sinner
Vad mer kan jag säga? Troligtvis kommer jag inte blogga så mycket ett tag framöver. Jag lider av torkan. Roligt att solen börjar skina när vaknar vid 11. Sen är ju det här med snön en annan sak. Förra helgen halkade ju Jonte hela tiden på den glashala isen under det tjocka snötäcket. Det snöade grismycket! Vart är den snön nu, en vecka senare? Sist och minst kan jag säga att jag är ledig både på måndagen och tisdagen som kommer! Simma lungt och låt valnötterna vara!
http://www.stage6.com/David-Ford-Gig-Videos/video/1968714/6--I-Shall-Be-Released-(Bob-Dylan)
Samma fruktan som tvingar dig ner på knä
God kväll damer och herrar! Det jag gör just nu är att titta på filmen Blow som går på 6an. Johnny Depp är med. Nu är det paus. Tidigare ikväll bakade jag tunnbröd, eller hällakakor som det kan kallas också. Resultatet blev bättre än förväntat. Mer har jag väl egentligen inte att säga er. Kan ändå tilläga att vi hade den där showen som jag har nämt ett par gånger i min blogg på skolan idag. Det gick bra det också. Frida sa att jag var en teatertalang och det värmer ju mitt varma hjärta. När filmen slutar halv 12 läser jag ett par rader i boken som ligger brevid min säng, sedan somnar jag väl in. Nu börjar filmen igen. Ha en god natt!
It's all one show!
En röst som viskar i mitt öra och kvittrar när ingen ser, säger mig att det lider mot tisdag. Mitt i veckan, Halleluljah! Nu blir jag trött på all denna vardagsrutin. Man gör inget. Man äter. Inget mer. Jag kommer på mig själv, ståendes vid kylskåpet med stirrande blick. Man gör inget, så man äter. Det är så man blir tjock! Tristessen föder fetman och bukfettet sväller över landet som en tsunamivåg. Dock verkar det ju gå lite bättre för fetman. Självklart menar jag sämre. Butikerna säljer mer ekologiskt och konsumenterna köper mindre socker. Alla är rädd för fett. Själv äter jag fett i massor. "Äter man fett, förbränner man fett". Det visste varenda byfåne förr i tiden. Ville man ha en fet gris matade man den med spannmål, inte med fett. Det enda fettet jag räds är transfettet. Det förstår väl också vilken byfåne som helst att fett som dom trixat och fixat med i ett labb för att få det att stelna snabbare, inte kan vara särskilt hälsosamt. Nog propagerat om fett och mat, vad man än säger kommer det nya rön som säger motsatsen. Tack Gode Gud för fläsket!
När näsan inte räcker till
Jag öppnade morgontidningen i förrigår. I de dagliga 5-frågorna var frågan för dagen "Har du gett upp vintern?". Majoriteten svarade ja. 4 av 5 alltså. Kul då att dessa pessimister fick en knäpp på näsan när det igår kväll började falla snö från skyn som aldrig förr. Men under det vackra vita snötäcket låg den förrädiska blankisen. Jag vet inte hur många gånger jag ramlade igår. Men att solen skiner och snön har kommit, det är ju i slutändan underbart. Tack alla metrologer för snön ni har fixat här på Alnö! Till vintern hör väl kanske också förkylningarna till. Just nu är jag inne i slutskedet av en sådan. Min hals bränner och min röst låter inte alls som den brukar. Varje gång jag hostar känns det som att jag hostar sönder en viktig del i röst-makapären. -"Oj där gick ett stämband av!", "Oj nu sprack bihålorna!". Men med host i halsen och en leverpastejsmacka i magen, ska jag ut i solen och snön! Ha en underbar dag.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gubben_Noak
En ost/munk med hål i!
| Jag (Daniel) |   38% (8) |
| Wiqtor | 82% (4245) |
Nått i den stilen ser det ut på Daniels omröstning angående vilken som är den bästa bloggen. Vilken barnuge som helst kan ju se att jag har tagit en stor ledning och att han har tappat efter som en ål i halt vatten. Trevligare kan man inte ha det! Idag var jag klar med skolarbetet kl 9 och idag har jag varit på stan med Daniel. Idag har jag köpt rött Roobios te av stora mummelgubben på Te-affärn. När jag skulle betala med kort vart det ett jävla mummel i mummel munnen på honom. Ingen förstod ett dyft och en pinsam tystnad kom svepande över den lilla Te-handeln. Tillslut sa han något (jag vet inte vad) som bröt tystnaden, och allt var bra igen. På bussen satt Riise och han ville prompt spela spel på centrumbutiken. Daniel skulle hem och "äta inför spela-match" (nöta guitar-hero). Jag och Riise gick upp till Vibackeskolan för första gången nånsin på ett helt halvår. Vi mötte Henke Larsson och han förbarmade sig över den dumma flickan som fått en stöt i kroppen på en av hans tekniklektioner. Nog med småtjafs och dyngprat. Pga. krasslig hals kan jag tyvärr inte deltaga på Fredagens match mot team Jonte, (även kallat B-laget). Ändå ska jag dit och skrika på läktarn. Ack vad gör man icke när man inte har annat att göra?
Från en teavsmakare.
Vi har fått en del trafik till vår hemsida genom din blogg. Du använder ju ett av våra foton som bakgrundsbild, vilket ju i och för sig är känns roligt.
Problemet är att allt vårt material är skyddat av copyright, och att den trafik som genereras enbart sker via djuplänk till bilden. (Dvs vi fåringa direkta besökare genom djuplänken.) Så jag har ett förslag; du kan fortsätta att använda den bilden, och i gengäld så lägger du in en länk
till vår hemsida (http://www.teacentre.se/catalog) under länkar.
Hur verkar det?
/Rickard Eriksson, Teacenter Stockholm
Så gå in på Teacenter och beställ Lapsang! Eller annat te. Smaken är ju som baken, hårig.
http://www.teacentre.se/catalog
Up in the sky they still had his number
Slå inte näven i bordet så kaffet rinner ut!
örSlaska runt
Såhär efteråt kan jag konstatera att jag ändå fick en ganska fin promenad hem till tonerna av Jack Johnssons "Banana Pankakes" och Bob Marley's "No woman no cry". Har alltid tyckt att ragge svänger skönt, så jag tänkte ladda hem lite ragge. Helt olagligt. Och dit räknas inte Markoolios dunderhit "Ingen sommar utan Ragge". Såg han sjunga den på Gatufesten i somras och det var pinsamt, ändå sjöng jag och Daniel med. På tal om Markoolio kan jag ju nämna att jag var i Åhlens skivavdelning för ett par dygn sedan och såg att Dr. Bombay har släppt något utav en Greatest Hits! Saxat från Wikipedia:
Före genombrottet som Dr. Bombay försökte Jakobsen göra karriär med countryrock under namnet Johnny Moonshine. Han fick dock aldrig några framgångar, och i stället fick han idén att ta på sig turban och börja sjunga skämtlåtar med indisk brytning. Karaktären fick namnet Dr. Bombay. Han var indisk taxichaufför, prins och musiker. Debutalbumet Rice & Curry kom 1998 och gjorde med runt en halv miljon sålda exemplar Dr. Bombay till det årets bäst säljande artist i Sverige. Låten Calcutta (Taxi, Taxi, Taxi) blev en sommarplåga. Dr. Bombay lanserades också i Indien.
Jonny Jakobsens skivbolag hittade senare på figuren Dr. MacDoo, som var Dr. Bombays kusin från Skottland. Principen var densamma, men singeln Macahula Dance blev inte lika framgångsrik som Dr. Bombay-låtarna.
Sommaren 2005 bytte Jakobsen skepnad igen och blev mexikanen Carlito. 
I just wanna burn out hard and bright
Häng med på party slit dig och kom loss, eller On a night like this.
Trevliga vänner! Som ni ser var gårdagen flanellskjortornas dag! Det var Brittfest i Hovbergsstugan och jag och Daniel spelade ett par låtar. Både covers och egenskrivna. Det hela var en mycket fin tillställning och det bjöds på utsökt mat i den kalla vinternatten. Vildsvin har jag faktiskt aldrig ätit förut.
Gaphalsen och den tredje lyckan
Snön yrde och blåsten slet i min frusna kropp. Havet hade blåst upp i oroväckande stora vågor. Fiskmåsarna skrattade inte och Skrattmåsarna fiskade inte - de gallskrek. Vägen jag gick ledde till Egge. Hans residens är omgivet av en 13 meter djup vallgrav med blodtörstiga vattensniglar i. Ger du dom ditt lillfinger tar de hela din hand. Och kanske ett ben. Lyckligtvis var bron över vallgraven nerfälld, så jag kunde passera utan att bli fiskrens. På Egges stora residens stora porttelefon slog jag in numret 422 och tryckte långsamt in ring upp-knappen. Jag väntade nervöst. Ur telefonen kom sedan en djup, mörk och barsk röst,
- "Stick härifrån om du håller ditt liv kärt. Nu stänger jag ögonen och räknar till 20, är du inte väck när jag öppnar ögonen kastar jag de sabeltandade dadlarna på dig!"
Mina knän och smalben skälvde och darrade vid det här laget så mycket att jag höll på att stupa framlänges med huvudet in i portelefonen. Men jag tog det sista modet jag hade i kroppen och samlade kraft. Jag fick fram:
- "Du må vara en adlad och rik man, Egge. Men jag slår vad om att du fäktast minst lika bra som en skadeskjuten höna!"
När Egge fick höra denna förolämpning slog hans adlade hjärna slint och han skrek:
-" Jag vet att du är efter min stålsträngade akustiska gitarr, men den får du inte! Och eftersom du är så stor i käften så kommer jag personligen ner och fäktar ihjäl dig!".
Det tog inte lång tid innan den stora porten öppnade sig och Egge stod i full mundering framför mig. På kroppen bar han en 43 kilos tung riddarrustning och ett svärd som såg väldigt stort ut för Egge. Hans röst lät hemskare än vad han såg ut. Ändå var Egge rasande.
- "Ynkrygg! Sälfiskare och Osthostare!! Du har nu mött din överman och när du har stupat slänger jag din kropp till de blodtörstiga vattensniglarna som simmar under dig!
- "Show me what you got, motherfuckah!",
Skrek jag och sprang hysteriskt fram mot Egge. Jag vet inte om det berodde på att hans reflexer var sega eller om hans svärd var för tungt för honom att lyfta, men hursomhelst behövde jag inte göra mer än att springa rakt in i honom och stöta till. Nu var saken biff och porten stod öppen. Till min förvåning verkade inte Egge ha några betjänter anställda vid sitt slott, så det var bara för mig att springa upp till hans rum och hämta den stålsträngade akustiska gitarren. Jag stämde den och tog med den till min lilla koja i yttre delen av Rökta-Makrill-Skogen. Resten av dagen spelade jag och tränade till den stora showen som skulle spelas i Hovbergsstugan på fredag. 
Late in 2008 i've seen her ribbons and her bones.
Mossning mossning monsterdiggare! Vädret idag har varit uteslutande mulet och grått. Att gå utomhus kändes som en pain-in-the-mouth. 3 stycken helt olika filmer har jag i alla fall hunnit med att se idag. Först såg jag och Alice Stardust. Den var sagolik och rolig. Ricky Gervias och Robert Deniro var goota. Efter det lagade jag och pappa mat och såg på Pans Labyrint. Den var snäppet bättre än Stardust om jag får säga min ringa mening. 53 ostkrokar af 70 får den. Nu senast var jag, Nils och Daniel upp till Statoil macken och hyrde en B-skräckfilm. Vi såg inte den utan en annan som låg hemma hos Nils. I am David hette den. Nu väntar sängen.
Those Visions of Johanna, have not taken my place!
Igår var det lagfest i Ankarsvik BK och vi hade hyrt lokal i staden. 800 kr för ett helt dygn! Bubbelpool, Bastu! Jag och bror spelade poker men Johnny Runa drog hem det till slut. Tråkigt nog halkade en kille som heter Heppa på det dynghala golvet och slog axeln ur led. Ambulansen fick hämta honom.
Dagen idagen började med att jag vaknade vid halv 11 tiden. Magen kurrade lite men inget var ätbart i mitt vita kylskåp. Tur var då att mamma skulle in till Birsta och Willys för att inhandla årets nyårsmat. Jag följde med och gav goda råd. Vi äter som vanligt Fondue hemma till nyår. Det är väldans gott. Man doppar köttet i oljan och låter det fräsa i ett par minuter. Som tilltugg har man grönsaker, melon, champinjoner och körsbärstomater, som för övrigt är en grönsak det med. Senare på nyårskvällen åker jag in till Jonte för att sedan se på mastodontfyverkerierna som smälls av i hamnen. Det kan bli en fin nyårsafton helt enkelt. Vi hurrar för ett nytt 2008, i grannsämjans och de goda ostarnas namn.
Kort och gott: GOTT NYTT ÅR OCH EN HAPPY NEW YEAR!
Famous Blue Raincoat
God Jul!
Jul före daopparedeagen
Hästen gör som prästen, den går i strumplästen
Kära vänner
Igår Onsdag var sista dagen på skolan. Det var pyssel och hamsterdag. Vi åt risgrynsgröten och lyssnade på lärarorkesterns ljuva toner. Traditionsenligt avslutades dagen med ett långt fackeltåg upp till Norra Berget. Luciakören (som jag ingår i) sjöng ett par juliga sånger och rektor Jan Kibe sade några ord om Klimatförändingar. Sedan önskade han oss alla god jul och ett gott nytt år. Idag vaknade jag hemma hos Alice. Vi kom in till stan lite senare på dagen och där gjorde jag mina sista julklappsinköp för denna jul. Klockan är nu 22.31 och jag känner mig redo att sova. Då går man upp tidigt i morgon, springer en säterrunda och lyssnar på fåglarna som kvittrar. Sedan bastar man på Alnöbadet och på kvällen spelar man gitarr med Daniel "Sicko McBrain" Johansson. Helgen lovar gott och framtiden ser ljus ut! Inte minst med Joppedidagen som utfaller den 22a varje månad under vinteråret. Idag är det den 20e. Efter det lustfyllda firandet av Joppedidagen forstätter festen med Julafton, som inte heller är fy skam, men kommer ändå aldrig riktigt upp i den fina rofyllda stämning som Joppedidagen erbjuder. Väntar man en vecka till kommer Nyårsaftonen till oss! Som sagt, framtiden ser ljus ut!
I see us all as customers
Holding no purchase so far
Collapsing galaxies
Feathered with falling stars
I see us all as something
But nothing like we truly are
Why don't you come to me now
More like you are
