Wiqtor - Mitt liv är ditt liv!

Glada medfolk och människor i världen. Frågorna är många och svaren är så få. Varför lämnade Mikael Persbrandt dramaten-teatern Måsen? Varför kan man klappa igelkottar åt höger? Varför bor vi i ett land där solen bara skiner halva året? Varför knarkar Peter Doherty ihjäl sig snart? Varför säljer man tidningar på att han knarkar ihjäl sig? Hur många var de tre musketörerna? Ser Riise något överhuvudtaget bakom sitt långa hår? Är det koltrasten som sjunger vackrast här i världen?

Vart jag vill komma med alla dessa frågor vet jag inte. Jag vet överhuvudtaget inte alls vart jag skall komma med detta blogginlägg. Jag lider av det man kan kalla skrivtorka i hjärnan ibland. Sånt händer, men botas ofta med en kopp mate te. Egentligen är inte mate te, utan framställt av bladen på växten yerba mate. Drycken inehåller bla, Koffein,Teofyllin och Teobromin. Teofyllin vidgar luftrören och underlättar syresättningen. Teobromin stimulerar hjärtat och verkar svagt muskelavslappnande och urindrivande. Låter bra tycker jag och dricker en kopp.

I skolan händer inte mycket nytt. Denna vecka har gått på snål-tågräls och jag har ont i mitt ömma huvud. Dock började veckan bra med bastubad 2 dagar i rad i Daniels farmor och farfars eminenta bastu. Ibland blir det atombomber av skållat vatten i agrigatet. Efter skolan idag hade jag utvecklingssamtal. Sedan åkte jag och pappa till pizzeria Chiao! i södermalm. Pizzabagaren var trevlig och lätt oss äta där fast de hade slutat med servering.
Idag har en dvd-box med Ricky Gervais aka David Brent. Det är alla avsnitt av serien Extras som har anlänt till min bror och jag. Klockan är kvart i nio och kanske ser jag ett avsnitt av Extras, kanske lyssnar jag på en skiva jag olagligt bränt ut aldelles nyss. En ny sak som hänt i veckan är att jag har lyssnat ganska mycket på The Strokes nyaste skiva First Impressions of Earth. Jag hade inte hört talas om The Strokes förut, men nu har jag det. Här lägger jag upp en musikvideo av dem, till erat stora förtret. Ha en bra Torsdagmorgon, själv ligger jag och sover, alternativt springer en säterrunda och bastar med Daniel på morgonen, då vi båda har sovmorgon i morgon! :D
Lev gott!
 

Man vaknade av sin egen mobilväckarklocka klockan 12. Upp steg jag och frukost jag åt. Müsli och filura pilura bra-för-magen-och-ditt-välbefinnande fil! Sedan jag ringde till ett par personer som igår att basta var intresserade. Nils låg och sov, jag väckte han två gånger. Linnea låg brevid honom och såg till att det för han inte blev någon bastu alls. "Det är dåligt för din hy, den blir aldelles fnasig" yttrar hon bestämt. Riise ringde jag, men ack svarade han inte på mina signaler. Han kanske också låg och sov, vad vet jag? Egge sedan jag slog numret till. Jag hann ej ens berätta mitt ärende innan han prompt tackade nej till att basta och slog luren i mitt öra. Min räddning blev den gamle bastu-veteranen Jonatan som alltid ställer upp när det vankas morgonbastu. Alnöbadet var fullt av små ungar med tillhörande pappor. - "Pappa, det är varmt! Jag vill gå ut! Pappa!" hör man alltid från de små liven. Papporna som inte alls tycker att det är för varmt i bastun vill gärna sitta kvar, men blir till slut tvungen att ge med sig. Där har vi en nackdel med att skaffa barn, du får inte i lugn och ro bada bastubad! Den stora gummiön var också uppe denna söndag och i en stereo spelades Markoolio på högsa volym. Barnen var glada, och jag och Jonatan fick våran söndagsbastu.
 
Efter badet gick vi upp till kinesen Mattias Jansson som bor på Ubåtsvägen för att spela lite Nintendo Wii. Han åt en Vesuvio med lök på. Jag och Jonatan blev så sugen av pizzadoften att vi bar våra fötter ner till pizzeria Apolo. Jag köpte en Romantica med lök och bearneisesås. Mätt i magen knallade jag sedan hem till mitt och somnade gott framför tv:n. En överlag fin och stillsam sista dag på lovet! Jag ger den 56 ostfiléer av 65 möjliga!

Idag har jag spelat innebandy på vibacke med alla. Just som vi spelade som mest började hela vibackes gympasal att vibrera och skaka. Först trodde jag att det var Stefan Röström som borrade i avloppet, men sedan såg jag att så inte alls var fallet. Utanför på 60-meters banan landade faktiskt en stor polishelikopter. Hela parkeringen ovanför gympasalen var också full med polisbilar och poliser. Och än har dom inte tatt fast gevärmannen. Själv tror jag att han sitter i torpet och trycker. Kika där, poliser!! Nu ska jag till Lång-Linus och vinna pengar på poker. Cheers!

Nu är det morgon på söndagen den 28e oktober 2007. Inatt vred jag fram klockan 1 timme eftersom vintertiden gjorde sitt antåg just i natt. Jag fick allstå sova en timme längre än vad jag skulle i natt. Klockan är nu halv 9 men den känns som halv 10 i min hjärna. Vi går hursomhelst mot mörkare tider.
Jag är uppe halv 9 bara för att vi ska åka till Gävle och spela Ungdoms SM med juniorlaget snart. Jag kommer vara där hela dagen och anländer hem vid 8 tiden. Igår spelade jag också innebandy, med A-laget i Fränsta. Vi vann matchen med 5-1 vilket jag tycker är väldigt kul. Mycket innebandy denna helg, men desto mindre de nästkommande helgerna. Det känns som att jag får riktigt lov nu på måndag! Härligt. Då kan vi laga till kanderade ripor! En äppelpaj må jag nog baka till också. Nu är det dags för mig att packa i ordning till Gävle. Jag önskar eder en godermorgon och en trevlig fortsättning på dagen i denna eviga sjuårsdimma. Sen tycker jag att det är kul att några få människor verkar tycka om låten Morningglow som jag lade upp för ett par dagar sedan. Synd bara att Youtube inte verkar veta vad stereoljud är för någonting! Återigen - Tack och hej!

Vi går mot kallare tider säger min vän Egge och fingrar på cymbalen. John instämmer medans han kopplar in wawa-pedalen. "Årstiderna kommer och går" konstaterar Egge, numera med kort hår. John vet inte riktigt vad tycker om Egges konstaterande. Snön kommer väl när den vill? Det vet väl alla nu levande? I Egges ögon skiftar färgen till röd. John ut ur replokalen smög. Egge vill man inte hetsa, då han kan få för sig att dig spetsa. John gjorde rätt som stack, på vägen hem mötte han Gubben Noak. John blev nu inte lättare till sinnet, han var nu tvungen att rädda skinnet. Gubben Noak började skrika så förfärligt, John började undra vad som för Gubben var besvärligt.
- "Hur är det fatt gamle vän?" Frågade John snällt. - "Jag har till polisen blivit anmält" han jämrade sig. - "Men låt då inte din ilska gå ut över mig!" Gråtandes och om sjärten bar, sprang John hem till mor och far.


Kallt är det i alla fall när jag i rask takt går uppför skvadernbacken kl halv 11 denna torsdagsmorgon. Jag har missat bussen och  känner mig illa till mods. Alla höstlöv har nu platt fallt till marken. Men en och en annan Ekorre kan ses om man är uppmärksam. Jag säger som en gammal man en gång för längesedan berättade för mig:
"Skulle det regna nu och vara lite kallare i luften, ja då skulle det banne mig snöa!"
Men vi har faktiskt redan haft lite snöfall här i Sundsvall - "Norrlands Hufvudstadt"
Ett blygt snöfall av blyga små snöflingor som när de kom till marken dog av den varma asfalten.
När vi ändå pratar om vädret så kan jag passa på att nämna att den eviga sjuårsdimman har slagit till igen.
Ur sjuårsdimman kommer man aldrig ur. Den har hursomhelt Alnö i sitt våld.
Mer har jag inte nu att tillägga annat än att det ska bli skönt med en veckas lov om några dagar. Cheers!