Ost
Det var under det stora kaberaset i torpet som Roel inte kunde hålla sig längre: - "Jag kräver min rätt som tysk medborgare tillbaka!". Alla kring julbordet blev upprörda och många började viska med varandra. Vissa tyckte Roel överreagerade och någon annan att han borde låsas in med en träkloss i fasttejpad i munnen. Hans, som var den visaste av dem gick till slut fram till Roel och lade sin högerhand på hans axel:
- "Alla vill vi tillbaka till dit vi föddes, jo jag ska medge att jag ibland längtar tillbaks till min mors varma mage, men vissa saker i livet är bestämda av slumpen, och då har viljans kraft inte mycket att säga till om."
Roel lugnade sig och bad om förlåtelse för uppståndelsen: -"Låt oss återgå till maten". Sällskapet åt tyst julkorven, köttbullarna, årets kokta julskinka, och pressyltan.
Senare på kvällen höll Roel ett tal som rörde många av gästerna. Hans, som var den vise, tackade Roel och kommenterade hans tal med de bevingade orden: "Verklig vältalighet består i att säga det som bör sägas, och bara det."
- "Alla vill vi tillbaka till dit vi föddes, jo jag ska medge att jag ibland längtar tillbaks till min mors varma mage, men vissa saker i livet är bestämda av slumpen, och då har viljans kraft inte mycket att säga till om."
Roel lugnade sig och bad om förlåtelse för uppståndelsen: -"Låt oss återgå till maten". Sällskapet åt tyst julkorven, köttbullarna, årets kokta julskinka, och pressyltan.
Senare på kvällen höll Roel ett tal som rörde många av gästerna. Hans, som var den vise, tackade Roel och kommenterade hans tal med de bevingade orden: "Verklig vältalighet består i att säga det som bör sägas, och bara det."
Kommentarer
Postat av: q
Alltså nåra bilder från ödetorpet här i bortomskogen, Räbbmon, behövs nu!
Trackback